tirsdag, februar 23, 2021

 Pergolesi – Stabat Mater översättning 17/3 2010 Lilian Druve 

1. Modern känner i sitt hjärta Där vid korset, gruvlig smärta. Sonen hänger trött och tärd. 

2. Ängsligt modern suckar, klagar. Sorg och oro henne jagar, genomborrar som ett svärd.                         3. Tänk så sorgsen, så bedrövad, lämnad ensam, tröst berövad, är Guds moder i sin nöd.                         4. Övergiven modern lider, kroppen darrar, hjärtat svider inför sonens bittra död.                                     5. Kan du stå vid moderns sida utan att med henne lida, se våndan hos en älskad son                                    Kan du hindra dina tårar när föraktfullt pöbeln sårar guds moder med sitt spe och hån?                     Tänk trots sådan gränslös plåga, där på korset tänds en låga för en sargad värld idag.                                6. Sonen, modern blivit given ser hon dödsblek, övergiven dra sitt sista andetag.                                        7. Jesu moder, livets källa då jag ser dig tårar fälla, vill jag gråta ock med dig.                                         8. Dina kval vill jag nu bära. Honom älska, honom ära, o, Maria, lär du mig.                                            9. Helga moder, lär mig våga känna korsets grymma plåga in i djupet av min själ. Han i gissel nu sig vrider, pinorna för mig han lider. Låt mig lida likaväl. Mina tårar fälls med dina när jag känner korsets pina, ser vår skuld som sonen bär. Låt vid korset mig få dröja ödmjukt där jag knä vill böja vid din sida moder kär. Rena Jungfru, ärorika, skulle mina krafter svika, hjälp mig då uti min nöd!                         10. Låt mig lära, korset bära, att komma Kristus nära i hans plågor, i hans död. Låt mig känna Jesu hjärta som trots korsets mörka svärta strålar kärlek som består.                                                                     11. Se till mig vad än som händer, ge mig skydd vart än jag vänder, o moder, vart än jag går! Korset må min tillflykt vara, Kristi död min själ bevara, nu och i all evig tid.                                                     12. När min tid på jorden sluta, må min själ få evigt njuta paradis och sällsam frid!

Ingen kommentarer: